[Men vi vill göra det helt klart att vi inte ställer horoskop för pengar, eller spår. Vårt arbete är ett strängt humanitärt företag. För oss, är Astrologi en fas av religion.]

Föräldrar har en exempellös möjlighet och kan samla många skatter i himlen genom omdömesgill omsorg om växande barn baserad på kunskap om de i horoskopet avslöjade tendenserna till åkomma. Föräldrarna förlitar sig obetingat på horoskopets vittnesbörd och fastän i ett fåtal fall tvivel har uttryckts vad beträffar riktigheten i vår diagnos, eftersom den avvek från den med patienten i personlig kontakt stående praktikerns, har efterföljande utvecklingar undantagslöst rättfärdigat vår bedömning och bevisat astrologins vittgående genomträngning som är lika långt före röntgenstrålen som denna är överlägsen stearinljuset, ty fastän röntgenstrålen vore i stånd att upplysa hela kroppen i sådan utsträckning att vi kunde se varje enskild cell i aktivitet, kunde den endast visa kroppens betingelse vid ett givet ögonblick. Men horoskopet visar åkomma i första stadiet från vaggan till graven, således ger det oss fullt tillräcklig tid till att använda ett uns av förebyggande, och kanske undkomma en sjukdom, eller åtminstone, förmildra dess stränghet när sjukdom har drabbat oss. Det indikerar den dag på vilken kriser skall komma. Sålunda förvarnade, kan vi vidta extra försiktighetsmått för att hjälpa oss över den kritiska tidpunkten. Det indikerar när de ogynnsamma inflytandena kommer att avmattas och stärker oss i att uthärda nuvarande lidande med styrkan född ur kunskapen om att återställande vid en tydligt angiven tidpunkt är viss. Således erbjuder Astrologi hjälp och hopp på ett av ingen annan metod uppnåeligt sätt; ty dess omfattning är vidare än alla andra system, och den genomtränger Tillvarons själva själ.

   Om bokstäver av eld som skulle bränna sig fast i läsarens medvetande vore tillgängliga, skulle vi inte spara några krafter i att anskaffa dem i syfte att varna studenten med avseende på några särskilda punkter i förbindelse med utövandet av medicinsk Astrologi; dessa är:

   Aldrig berätta ett nedslående faktum för en patient.
   Aldrig berätta för honom när förestående kriser skall komma.
   Aldrig förutsäga sjukdom vid en viss tid.
   Aldrig, ALDRIG förutsäga döden.

   Det är ett allvarligt misstag, nästan ett brott, att berätta något nedslående för sjuka personer, ty det berövar dem styrka som borde sparas med den allra längst gående aktsamhet för att underlätta återställande. Det är också fel att antyda sjukdom för en frisk person, ty det fokuserar sinnet på en fastställd åkomma vid en viss tidpunkt, och en sådan antydan är benägen att förorsaka sjukdom. Det är ett välbekant faktum att många studenter på läkarhögskolor känner av symptomen på varje åkomma de studerar, och lider storligen som en följd därav av självsuggestion, men tanken på en överhängande åkomma inskärpt av en på vilken offret hyser tillit är mycket farligare; därför tillkommer det den medicinske astrologen att vara mycket försiktig. Om du inte kan säga någonting uppmuntrande, var tyst.

   Denna varning är tillämplig med särskild kraft i behandlandet av patienter havandes Oxen eller Jungfrun stigandes eller Solen eller Månen i dessa tecken. Dessa tecken predisponerar sinnet till att ha sin tyngdpunkt på åkomma, ofta på ett ytterst obefogat sätt. Oxen fruktar sjukdom till en nästan vansinnig grad, och förutsägelse av sjukdom är fördärvlig för hans natur. Jungfrur inbjuder till åkomma, i avsikt att vinna sympati, och fastän föregiven för länge för återställande, finner de faktiskt nöje i att sköta åkomman. De tigger om att få veta sina symptom, krisen, och finner nöje i att sondera saken på djupet; de kommer att åberopa förmågan att tåla full kännedom under föregivande att det kommer att hjälpa dem; men om praktikern låter sig förledas av deras bedyranden, och verkligen talar om dem, vissnar de som en blomma. De är de svåraste människorna att hjälpa i något fall, och extra aktsamhet borde iakttas för att inte försvåra deras chanser genom insläppning av den indikerade naturen.

   Dessutom, fastän författarna har använd medicinsk Astrologi under många år och med förvånande framgång, och fastän Astrologi, som vetenskap, är absolut exakt och ofelbar, får man inte glömma att icke dess mindre chansen till en missbedömning å praktikerns sida återstår och chansen att personen vars horoskop han bedömer kan hävda sin vilja i sådan utsträckning att det upphäver indikationen i horoskopet. Han kan förändra sitt levnadssätt utan att veta vad som skulle ha hänt om han hade gått på som förut, och således kan han vara utom fara vid den tidpunkt när den av horoskopet visade tendensen till sjukdom anländer; det är grymt att bringa hans sinne ur jämvikt i varje fall. Naturligtvis, skulle den unge studenten vara ytterst benägen att göra en missbedömning, men ingen är immun. Vi minns ett fall som kom till vår kännedom nyligen. En av Europas mest framträdande astrologer förutsåg åt en klient i Sydafrika att på den viss dag denne skulle ha en svår blodstörtning. Den arme mannen skrev till oss om hjälp, men fastän benägenhet för förkylning i lungorna visades, såg vi inga allvarliga problem vid den förutsagda tiden, ej heller har blodstörtning erfarits under de mellan den tidpunkten och i skrivande stund förflutna åren.

   En del studenter hyser en morbid önskan om att veta tidpunkten för sin egen död, och sonderar detta ämne på ett ytterst obefogat sätt, men oavsett hur de försöker bedra sig själva finns det mycket få som har den mentala och moralilska styrkan att leva livet på samma sätt, om de visste med absolut visshet att deras jordiska existens skulle avslutas på ett visst datum. Detta är en av de klokast dolda punkterna fram till dess vi får se förlåtens bägge sidor, och vi felar, oavsett vår anledning, i att söka framtvinga den kunskapen ur horoskopet.

   Dessutom, har det sagts att "den doktor som ordinerar åt sig själv har en dåre till patient," och detta är tillämpbart på diagnos på ens eget horoskop med tiofaldig styrka, ty där är vi alla partiska; antingen ringaktar vi betingelserna, eller så tar vi för allvarligt på dem, särskilt om vi undersöker dödens tidpunkt och sätt. Vi minns ett fall där en intellektuell kvinna, föreståndarinna för en privatskola i New York, skrev begärandes inträde i vår korrespondenskurs, "om vi trodde det var värt att göra, då hon skulle dö första veckan i mars". Hon gav oss alla aspekter på vilka hon grundade sitt omdöme, och då en av författarna just hade framträtt frisk och kry ur liknande konfigurationer, tog hon damen i fråga i ordentlig upptuktelse och fick ordning på henne; hon talade om för damen att hon (författaren) förväntade sig att leva till mogen ålder. Nu tänker den damen på ett användbart liv, hon har lärt sig glömma döden. Astrologi är för helig för att missbrukas sålunda. Låt studenten glömma bort sitt eget horoskop och ägna sin kunskap åt att hjälpa andra; då kommer den att bistå honom i att samla skatter i himlen såsom inget andligt verkningsområde skall.

PLANETARISKA POLARITETER

   När vi studerar magnetism har vi att göra med en osynlig kraft; och vanligen kan vi i bästa fall framställa det vis på vilket den manifesteras i den fysiska världen, som fallet är närhelst vi har att göra med någon KRAFT. Den fysiska välden är verkningarnas värld; orsakerna döljs för vår syn, fastän de är närmare än händer och fötter. Kraft finns på alla sidor om oss, osynlig och endast sedd genom de verkningar den alstrar.

   Om vi tar ett fat med vatten, till illustration, och låter det frysa, skall vi se en myriad av iskristaller, underbara geometriska mönster. Dessa visar linjerna längs vilka vattnet frös och dessa linjer är kraftlinjer som förelåg innan vattnet frös; men de var osynliga tills de lämpliga betingelserna erbjöds dem och de blev manifesta. På samma vis finns kraftlinjer gåendes mellan en magnets två poler; de varken ses eller känns av tills vi bringar järn eller järnfilsspån till platsen där de är, där de kommer att manifesteras genom att arrangera filspånen i ett ordnat mönster. Genom att göra de rätta betingelserna kan vi förmå varje naturkraft att visa sina verkningar - förflyttandes våra spårvagnar, bärandes meddelanden med blixtens hastighet över tusentals kilometer, etc., etc.; men KRAFTEN själv är städse osynlig. Vi vet att magnetism alltid färdas i rät vinkel mot den elektriska ström med vilken den manifesteras, vi vet skillnaden mellan den elektriska och den magnetiska strömmen, så pass beroende av varandra, men vi har aldrig sett någondera; fastän de är ibland de värdefullaste tjänare vi har idag.

   Magnetism kan uppdelas i "mineralisk" och "animalisk" magnetism, fastän de i verkligheten är en, men den förra har mycket litet inflytande på animalisk vävnad, medan den senare i allmänhet är oförmögen att arbeta med mineraler.

   Den mineraliska magnetismen härleds direkt från de naturliga magneter som används för att magnetisera järn, och denna process ger åt den sålunda behandlade metallen egenskapen att attrahera järn. Denna slags magnet används, emellertid, mycket litet, och dess magnetism blir uttömd, den är för svag i proportion till dess volym, och principiellt eftersom de magnetiska krafterna inte kan kontrolleras i en så kallad "permanent" magnet.

   "Elektromagneten" är också en mineralisk magnet. Den är helt enkelt ett med många varv av elektrisk metalltråd omlindat stycke järn; magnetens styrka varierar med antalet varv av metalltråd, och styrkan hos den elektriska ström som passerar genom den.

   Elektricitet finns på alla sidor om oss i ett vittutbrett tillstånd, till ingen nytta för industriella syften till dess den KOMPRIMERAS och tvingas genom de elektriska metalltrådarna genom de kraftfulla ELEKTROMAGNETERNA. Vi måste FÖRST och främst ha MAGNETISM innan vi kan få någon elektricitet. Innan en ny generator startas, måste "fälten", som inte är något annat än elektromagneter, magnetiseras. Om detta inte görs kan de förvandla den till en dombasun, med vilken hastighetsgrad de behagar, och den kommer aldrig att tända en enda lampa eller förflytta minsta tyngd; allt beror på magnetismen varandes där FÖRST. När väl en gång denna magnetism startas kommer den att lämna litet bakom sig när generatorn stängs av, och denna så kallade "överblivna magnetism" kommer att vara det kraftcentrum som skall byggas upp varje gång generatorn startas ånyo.

   Alla växt-, djur- och människokroppar är blott transformerad mineral. De har alla kommit från mineralriket först och främst, och kemisk analys av växt-, djur och människokropparna låter detta faktum framträda bortom kritik. Dessutom, vet vi att växterna får sitt livsuppehälle från den mineraliska myllan, och både djur och människa äter mineral när de förtär växterna som föda; även när människan äter djuren äter han icke dess mindre mineraliska sammansättningar, och därför får han med sin föda både de mineraliska substanserna och den magnetiska kraft som de innefattar.

   Denna kraft ser vi manifesterandes i "Hemmaglobinet," eller det rödtonade ämnet i blodet, som attraherar det livgivande syret när det kommer i kontakt med det i lungornas ytterst små hårrörskärl, görandes sig av med det lika lätt när det passerar genom de hårrörskärl som över hela kroppen förbinder artärerna med venerna. Hur kommer det sig?

   För att förstå detta, måste vi bekanta oss litet närmare med det vis på vilket magnetism manifesteras som den erfars i industriell användning.

   Det finns alltid två fält eller en mångfald av två fält i en generator eller motor, varje alternerande "fält" eller magnet varandes "nord-pol" och en annan, "syd-pol," Om vi önskar köra en eller två generatorer "mångfaldigt" och tvinga deras elektricitet in i samma metalltråd, är det första kravet att den magnetiska strömmen i fältmagneterna borde löpa i SAMMA RIKTNING.

   Om detta inte vore fallet, skulle de inte följas åt; de skulle generera strömningar gåendes i MOTSATTA riktningar, springandes sina proppar. Detta skulle komma sig av att polerna i en generator, som skulle attrahera, repellerade, och vice versa. Botemedlet är att skifta metalltrådarnas ändar som magnetiserar fältet; då kommer den magnetiska strömmen i en generator att bli lik den andras ström, och båda kommer att obehindrat följas åt.

   Liknande betingelser råder i magnetisk läkning; en viss vibrationsgrad och magnetisk polaritet ingöts i var och en av oss när de stellariska krafterna forsade genom våra kroppar och gav oss vårt planetariska dop vid det ögonblick då vi drog vårt första fullständiga andetag. Dessa modifieras under vår pilgrimsfärd genom livet, men huvudsakligen förblir deras inledande impulser ostörda och därför kvarhåller horoskopet vid födelsen den mest genomgripande förmågan i livet att besluta våra sympatier och antipatier så väl som andra saker. Ja, mer, dess förkunnelse är pålitligare ån våra sympatier och antipatier.

   Ibland kan vi möta och lära oss tycka om en person, fastän vi har en känsla av att han har ett ogynnsamt inflytande på oss som vi inte kan begripna, och därför strävar efter att lägga åt sidan; men en jämförelse av hans horoskop med vårt eget kommer att avslöja skälet och om vi är visa betraktar vi dess varning, eller så kommer vi lika säkert som att de cirklande stjärnorna rör sig i sina omloppsbanor runt Solen en dag att ångra vår likgiltighet inför detta som står så utförligt skrivet.

   Men det finns också många fall när vi inte förnimmer antipatin mellan oss själva och en viss person, fastän horoskopet avslöjar den, och om vi ser tecknen vid de två horoskopens jämförelse kan vi känna oss benägna att lita till våra känslor snarare än horoskopens stellariska manuskript. Det kommer också med tiden att leda till besvär, ty den planetariska polariteten kommer med visshet att manifesteras med tiden såvida inte båda parter är tillräckligt utvecklade för att behärska sina stjärnor i rikt mått. Sådana människor är tunnsådda på vårt nuvarande evolutionsstadium. Därför kommer vi att göra rätt om vi använder vår kunskap om det stellariska manuskriptet för att jämföra våra horoskop med deras åtminstone som kommer oss mycket nära i våra liv. Detta kan bespara både dem och oss mycket elände och hjärtesorg. Vi skulle tillråda detta förfaringssätt särskilt med hänseende till en läkare och hans patient, och med hänvisning till en tillämpad äktenskapspartner.

   När någon är dålig, är motståndskraften som lägst, och för den sakens skull är han då minst i stånd att motsätta sig yttre inflytanden. Läkarens vibrationer har alltså praktiskt taget oinskränkt verkan, och även fastän han kan vara besjälad av de ädlaste altruistiska motiv, önskandes att ingjuta sitt själva liv till patientens fördel, om stjärnorna var ofördelaktiga vid födelsen, måste hans vibrationsgrad och magnetism ha en ogynnsam verkan på patienten. Därför är det högst nödvändigt att varje läkare borde ha en kunskap om Astrologi och förenlighetens lag, antingen han hör till dem som erkänt botar genom magnetism och handpåläggning eller till de reglementariska läkarskolorna, ty de senare ingjuter också sina vibrationer i patientens aura och hjälper eller stjälper enligt deras planetariska polaritets överensstämmelse med patientens.

   Vad som har sagts med avseende på läkaren är tillämpligt med tiofaldig styrka på sjuksköterskan, ty han eller hon är med patienten praktiskt taget hela tiden och kontakten är så mycket mera intim.

   För läkare, sjuksköterska och patient, beslutas förenlighet av stigandetecknet, Saturnus, och Sjätte Huset. Om deras stigandetecken överensstämmer till sin natur så att alla har eldtecken stigandes, eller alla har jord-, luft- eller vattentecken stigandes, är de harmoniska, men om patienten har ett vattentecken stigandes, kommer en sjuksköterska eller en doktor med eldtecken att ha en mycket skadlig verkan.

   Det är också nödvändigt att se att Saturnus i sjuksköterskans eller läkarens horoskop inte är placerad i några av zodiakens grader inom patientens Sjätte Hus.

   Med avseende på äktenskap visas den planetariska polariteten principiellt av ett betraktande av den feminina Månen och Venus i en mans horoskop, ty de beskriver hans attraktion till det motsatta könet, och i en kvinnas horoskop har den maskulina Solen och Mars en liknande betydelse. Om dessa planeter är harmoniskt konfigurerade och tecknen på de tillämnade äkta hälfterna överensstämmer, kommer harmoni att råda, i synnerhet om en persons Sol, Venus eller Jupiter är placerad i den andres Sjunde Hus. Men om de nämnda planeterna skadar varandra, eller parternas Sjunde Hus har brist på harmoni, eller om ens Saturnus, Mars, Uranus eller Neptunus är i en i den andres Sjunde Hus inkluderad grad, är detta som står så utförligt skrivet en indikation på att de planetariska polariteterna är disharmoniska och att sorg förestår dem om de tillåter sina snart förbleknande känslor att dra dem samman i ett olyckans band; ty det är enkelt att skifta de två elektriska generatorernas fälts metalltrådar så att deras polaritet kommer att överstämma; men det är extremt svårt att omkasta en persons planetariska polaritet för att få den att överensstämma med den mottagen av en annan vid hans stellariska dop.

Det sägs i Bibeln att Gud skapade människan till sin avbild, och från grå forntid har siare och vise märkt en motsvarighet mellan MAKROKOSMOS, den stora världen, och MIKROKOSMOS, den lilla världen, eller människan. Detta uttrycks vidare i det hermetiska axiom som är huvudnyckeln till alla mysterier: "SOM DÄR UPPE, SÅ HÄR NERE". Därför kan vi märka att den mänskliga kroppens olikartade delar står i växelförhållande med olika uppdelningar av himlens böjda valv och de vandrande omloppsbanor som rör sig genom det. Liksom de kreativa krafterna inom livmodern verkar på ägget och gradvis bygger fostret, är också de stellariska strålarna från moder naturs makrokosmiska kropp aktiva på människan. Det är deras aktivitet som vi märker i evolutionens process varigenom det som nu är människa har kommit upp genom de lägre rikena till hans nuvarande stadium av fulständigande, och det är genom samma strålar som han gradvis kommer att utvecklas till den gudomliga kaliber där han sannerligen kommer att vara som Fadern i Himlen, följaktligen kan vi märka motsvarigheterna mellan tecknen och planeterna och de olika uppdelningarna av den mänskliga kroppen som följer:

VÄDUREN behärskar huvudet, hjärnloberna, de olikartade organen inom huvudet, och ögonen, men näsan är under Skorpionens härskarskap.

   Således kommer varje skada i Väduren att återverka på huvudet, framkallandes huvudvärkar, neuralgi, hjärnsjukdomar och hjärnblödningar.

OXEN behärskar halsen, strupen, gommen, struphuvudet och tonsillerna, underkäke, öron, och den occipitala regionen. Lilla hjärnan är också under Oxens härskarskap, liksom översta ryggkotan och cervikala ryggraden, halspulsådrorna, halsblodådrorna och vissa mindre blodkärl.

   Åkommorna för vilka dessa regioner är utsatta är struma, difteri, strypsjuka och slag. Då varje tecken alltid reagerar på det motsatta, kan skador i Oxen också framkalla veneriska sjukdomar, förstoppning, eller oregelbundna menstruationer.

TVILLINGARNA behärskar armarna och händerna, skuldrorna, lungorna, och brässen, också de övre revbenen, därför förorsakar skador i Tvillingarna också lungsjukdomar, lunginflammation, pleurit, bronkit, astma och hjärtsäcksinflammation.

KRÄFTAN behärskar matstrupen, magen, diafragman, bukspottkörteln, brösten, kyluskärlen, leverns övre lober, och bröstgången, följaktligen framkallar skador i Kräftan dålig matsmältning, gas i magen, hosta, hickning, vattusot, dysterhet, hypokondri, gallstenar, och gulsot.

LEJONET behärskar hjärtat, ryggradens dorsala region, ryggmärgen, och aortan, därför förorsakar skadorna i Lejonet uppspyende, hjärtklappning, svimningar, artärbrock, spinal hjärnhinneinflammation, och krökning av ryggraden, också arteriell skleros och angina pectoris, hyperemi, anemi och hydremi.

JUNGFRUN behärskar den abdominala regionen, de tunna och tjocka tarmarna, leverns lägre lober, och mjälten, därför framkallar skador i Jungfrun bukhinneinflammation, binnikemask, undernäring, störning av chylus absorbering, abdominal tyfus, kolera, och blindtarmsinflammation.

VÅGEN behärskar njurarna, suprarenalis, ryggradens lumbala region, det vasomotoriska systemet och huden, således framkallar skador i Vågen polyuri, eller undertryckande av urinen, inflammation i urinledarna som förbinder njurarna med blåsan, kronisk njurinflammation, ryggskott, eksem och andra hudsjukdomar.

SKORPIONEN behärskar blåsan, urinledaren, och könsorganen i allmänhet, också ändtarmen och den nedstigande koliktarmen, tjocktarmens S-formade del, prostatakörteln, och näsbenen; således framkallar skador i Skorpionen nasal katarr, polyper i näsa och svalg, sjukdomar i livmodern och äggledarna, olikartade veneriska sjukdomar, förträngning, och förstoring av prostatakörteln, oregelbundna menstruationer, leukorré, bråck, njursten och -grus.

SKYTTEN behärskar höfterna och låren, femoralis, ilium, ryggradens coccygodyniala och sakrala regioner, de ileockeala artärerna och venerna, höftnerver, följaktligen framkallar skador på Skytten oförmåga att samordna rörelser, ischias, reumatism, och höftsjukdomar. Vidare, eftersom varje tecken har ett inflytande på sin motsats, kan skador i Skytten också förorsaka lungsjukdomar. Det är också anmärkningsvärt att brutna ben förorsakas av detta tecken.

STENBOCKEN styr huden och knäna, men den har också en reflexrörelse på magen, som styrs av det motsatta tecknet Kräftan. Således framkallar skador i Stenbocken eksem och andra hudsjukdomar, ros, spetälska, och matsmältningsstörningar.

VATTUMANNEN behärskar fotlederna, lemmarna från knäna till fotlederna, och har också en reflexrörelse på sitt motsatta tecken Lejonet, således framkallar skador i Vattumannen åderbrock, försträckta fotleder, oregelbunden hjärtverksamhet och vattusot.

FISKARNA behärskar fötterna och tårna. Det har också en reflexrörelse på den av dess motsatta tecken, Jungfrun, behärskade abdominala regionen, följaktligen indikerar skador i detta tecken besvär med och vanställande av fötterna, tarmsjukdomar och vattusot. Det framkallar också en önskan om rusdrycker och narkotika som kan föranleda delirium tremens. Tärande sjukdomar kommer ibland att finnas som ett sekundärt resultat av av skador på Fiskarna ådragna kalla fötter.

   Solen behärskar i första rummet kroppsfluiderna som specialiseras genom mjälten, förflyttas till solar plexus, och därifrån distribueras över hela kroppen. Detta kroppsfluidum är osynligt för den vanliga mänskligheten, men för dem med andlig syn begåvade syns den som en rosa-färgad vätska som är lik elektriciteten i en telefons eller ett telegrafsystems metalltrådar. När de för elektricitetens uppbärande ämnade metalltrådarna är utan det elektriska fludiet är de döda och telefonen eller telegrafens instrument svarar inte. Likaledes, när av något skäl det osynliga kroppsfludiet upphör att flöda genom någon del av den mänskliga organismen i tillräcklig kvantitet, kommer den delen av kroppen inte att utföra sin ändamålsenliga funktion, och därför resulterar sjukdom, kvarstannandes tills något hinder har avlägsnats och vägen röjts för kroppsfludiet. För den sakens skull förorsakar en skadad Sol alltid sjukdom, särskilt i en mans horoskop, och i en kvinnas karta antar Månen, som är uppsamlaren av solariska krafter, samma uppgift eller funktion. Hjärtat och PONS VAROLII, eller hjärnbryggan, belägen i hjärnan, är de av Solen principiellt behärskade kroppsdelarna. När Solen är välaspekterad i Lejonet eller Väduren kan man vänta sig strålande hälsa. Men när han, å andra handen, är skadad framkallar han olikartade krämpor enligt det tecken vari han är placerad för tillfället. Dessa svagheter kan nedskrivas som följer:

SOLEN SKADAD I VÄDUREN, tecknet som behärskar huvudet, ger en tendens till afasi, förlust av identiteten, hjärnhinneinflammation, hjärnblödning, och meningit, cerebral anemi eller blodträngning, svimningar och huvudvärk.

SOLEN SKADAD I OXEN ger en tendens till strupkatarr, difteri, och polyper i näsan. I Plejaderna (Oxen 29), besvär med ögonen.

SOLEN SKADAD I TVILLINGARNA ger en tendens till pleurit, bronkit, och hyperemi i lungorna.

SOLEN SKADAD I KRÄFTAN ger en tendens till anemi, vattusot, dyspepsi, och gastrisk feber.

SOLEN SKADAD I LEJONET ger en tendens till hjärtklappning, ryggvärk, och ryggskador. I Ascelli (Lejonet 6), besvär med ögonen.

SOLEN SKADAD I JUNGFRUN ger en tendens till störningar av assimileringen, bukhinneinflammation, gastrisk feber, och rödsot.

SOLEN SKADAD I VÅGEN ger en tendens till kronisk njurinflammation och hudutslag genom överhettat blod, ty Saturnus behärskar huden och Vågen är hans exalteringstecken.

SOLEN SKADAD I SKORPIONEN ger en tendens till njursten, genetio-urina och menstruella störningar, skador på livmoder och ovarium.

SOLEN SKADAD I SKYTTEN ger en tendens till ischias, lemmarnas paralysi och lungsjukdomar. Om Solen är i Antares (Skytten 8) och skadad av mer än en av olycksbringarna finns det fara för ögonsjukdomar.

SOLEN SKADAD I STENBOCKEN ger en tendens till reumatism, halssjukdomar, och matsmältningssjukdomar.

SOLEN SKADAD I VATTUMANNEN ger en tendens till åderbrock, vattusot, hjärtklappning, och dålig cirkulation.

SOLEN SKADAD I FISKARNA ger en tendens till transpirerande fötter, också tarmbesvär, abdominal tyfus, och så vidare.

   På grund av hennes härskarskap över Oxen och Vågen, är Venus ansvarig för ett antal skador på strupen och njurarna, också sjuka som har sin grund i gastronomisk oförsiktighet, brist på motion, stillatittande vanor, dålig cirkulation av det venösa blodet, omåttlig kärlig njutning och tygellöst liv, följaktligen bringar hon dästhet, tumörer, cystor, dålig cirkulation, veneriska sjukdomar, mandelinflammation, och olikartade andra rubbningar. Hennes allmänna verkan när hon är placerad i de tolv tecknen kan klassificeras som följer:

VENUS SKADAD I VÄDUREN ger en tendens till katarr i huvudet, slem, och, genom reflexrörelse i Vågen blodträngning i njurarna.

VENUS SKADAD I OXEN ger en tendens till påssjuka, huvudvärkar påverkandes den occipitala regionen, struma, mandelinflammation, och körtelsvullnader i halsen. Genom reflexrörelse i Skorpionen bringar detta också veneriska sjukdomar eller andra för könsorganen säregna besvär.

VENUS SKADAD I TVILLINGARNA ger en tendens till skämt blod, lungsjukdom, fingerbölder, vårtor, och vattusot.

VENUS SKADAD I KRÄFTAN ger en tendens till svälld mage, magtumör, och illamående med kväljningar.

VENUS SKADAD I LEJONET ger en tendens till ryggradsskador, ryggvärk och förstorat hjärta.

VENUS SKADAD I JUNGFRUN ger en tendens till försvagad peristal tarmverksamhet, tumörer, binnikemask, och mask hos barn.

VENUS SKADAD I VÅGEN ger en tendens till uremi och polyuri; genom reflexrörelse i Väduren, huvudvärkar.

VENUS SKADAD I SKORPIONEN ger en tendens till varikocele, veneriska sjukdomar, uterusprolaps eller tumörer, smärtsam menstruation och andra kvinnokrämpor, och genom reflexrörelse i Oxen, halsåkommor.

VENUS SKADAD I SKYTTEN ger en tenens till tumörer och besläktade sjukdomar i höfterna, och genom reflexrörelse i Tvillingarna, bronkiala och pulmonella skador.

VENUS SKADAD I STENBOCKEN ger en tendens till gikt i lemmarna, och, genom reflexrörelse i Kräftan, matsmältningsbesvär, illamående med kväljningar och kräkningsanfall.

VENUS SKADAD I VATTUMANNEN ger en tendens till åderbrock, och genom reflexrörelse i Lejonet, hjärtbesvär.

VENUS SKADAD I FISKARNA ger en tendens till ömma fötter, ömma knölar på foten i synnerhet i stortåområdet, kylskador, gikt, och genom reflexrörelse i Jungfrun, abdominala tumörer och tarmrubbningar.

   Merkurius behärskar Tvillingarna och Jungfrun, därför manifesteras hans skador i till dessa tecken relaterade sjukdomar, såsom bronkit, pulmonella och respiratoriska besvär. Han behärskar också ryggradens cerebrala hemisfär, ryggmärgens motoriska segment, och stämbanden, följaktligen är oförmåga att samordna rörelser och nervösa och vokala rubbningar bland hans manifestationer; så också dövhet. Följande verkningar kan märkas när han är skadad i de tolv tecknen:

MERKURIUS SKADAD I VÄDUREN ger en tendens till hjärnhinneinflammation, nervös huvudvärk, svindelanfall, neuralgi, och, genom reflexrörelse i Vågen, nervösa åkommor i njurarna, och ryggskott.

MERKURIUS SKADAD I OXEN ger en tendens till stamning, heshet och dövhet, och genom reflexrörelse i Skorpionen, nervösa åkommor i det genetio-urina systemet.

MERKURIUS SKADAD I TVILLINGARNA ger en tendens till gikt i huvud, armar, och skuldror, bronkit, astma, kvävning genom syrebrist, pleurit, och, genom reflexrörelse i Skytten, nervösa smärtor i höfterna.

MERKURIUS SKADAD I KRÄFTAN ger en tendens till nervös matsmältning, flegma, väderspänning, och dryckenskap.

MERKURIUS SKADAD I LEJONET ger en tendens till smärta i ryggen, svimning, och hjärtklappning.

MERKURIUS SKADAD I JUNGFRUN ger en tendens till väderspänning, luftkolik, andtäppthet, och nervös svaghet.

MERKURIUS SKADAD I VÅGEN ger en tendens till undertryckande av urinen, paroxysmer i njurarna, ryggskott, och, genom reflexrörelse i Väduren, svindelanfall, nervösa huvudvärkar och ögonbesvär.

MERKURIUS SKADAD I SKORPIONEN ger en tendens till smärtor i blåsan och könsorganen, menstruella besvär, och genom reflexrörelse i Oxen, stamning eller heshet och dövhet.

MERKURIUS SKADAD I SKYTTEN ger en tendens till smärtor i höfterna och låren. Genom reflexrörelse i Tvillingarna, hosta, astma och pleurit.

MERKURIUS SKADAD I STENBOCKEN ger en tendens till reumatism, i synnerhet i knäna; smärtor i ryggen, hudsjukdomar, melankoli; genom reflexrörelse i Kräftan, nervös matsmältning, väderspänning.

MERKURIUS SKADAD I VATTUMANNEN ger en tendens till stickande eller gnagande smärtor i hela kroppen, åderbrock, skämt blod och, genom reflexrörelse i Lejonet, hjärtflimmer och -neuralgi.

MERKURIUS SKADAD I FISKARNA ger en tendens till gikt i fötterna, eller så är de ömma och utsatta för kramp, eller, genom reflexrörelse i Jungfrun, en allmän svaghet, trötthet, oro, och ibland tuberkulos, dövhet.

   Månen behärskar matstrupen och magen, livmodern och ovarierna, det lymfatiska och sympatetiska nervsystemet, synovia. När hon är skadad alstrar hon vattusiktiga och menstruella besvär, livmoder- och ovariska skador, dyspepsi, ögonbesvär, och vansinne, enligt den skadande planetens tecken, hus och natur. Hon härskar särskilt över modern under graviditeten.

MÅNEN SKADAD I VÄDUREN ger en tendens till sömnlöshet, huvudvärk, letargi, och svaga ögon.

MÅNEN SKADAD I OXEN ger en tendens till ont i halsen, och i Oxen 29 med Plejaderna och skadad av Saturnus, Mars, Uranus, eller Neptunus, resulterar ögonbesvär; genom reflexrörelse i Skorpionen, menstruella eller andra besvär med könsorganen.

MÅNEN SKADAD I TVILLINGARNA ger en tendens till lungkatarr, astma, bronkit och lunginflammation, reumatism i armarna och skuldrorna.

MÅNEN SKADAD I KRÄFTAN ger en tendens till magcancer, vattusot, fetma, dästhet, svällande, matsmältningsbesvär, och epilepsi.

MÅNEN SKADAD I LEJONET ger en tendens till ryggvärk, cirkulationsstörningar, konvulsioner, och hjärtbesvär; i Lejonet 6, ögonbesvär.

MÅNEN SKADAD I JUNGFRUN ger en tendens till rubbningar i avföringen, abdominala tumörer, rödsot, och bukhinneinflammation.

MÅNEN SKADAD I VÅGEN ger en tendens till kronisk lunginflammation, abscess på njurarna, uremi; genom reflexrörelse i Väduren, huvudvärk eller sömnlöshet.

MÅNEN SKADAD I SKORPIONEN ger en tendens till störda menstruationer, besvär med blåsan, hydrocele, och andra genito-urinära störningar; genom reflexrörelse i Oxen, besvär med strupen.

MÅNEN SKADAD I SKYTTEN ger en tendens till blodsjukdomar, höftåkomma, och, ibland, ett brutet lårben; genom reflexrörelse i Tvillingarna, astma.

MÅNEN SKADAD I STENBOCKEN ger en tendens till ledgångsreumatism, bristande ledvätska, hudutslag, och genom reflexrörelse i Kräftan, matsmältningsbesvär.

MÅNEN SKADAD I VATTUMANNEN ger en tendens till åderbrock, öppna bensår, vattusot, och, genom reflexrörelse i Lejonet, hysteri, svimning, och hjärtbesvär.

MÅNEN SKADAD I FISKARNA ger en tendens till dryckenskap, vanemässigt bruk av narkotika, ömma fötter, och, genom reflexrörelse i Jungfrun, abdominala rubbningar av olikartade slag.

   Saturnus är hindrets, kristalliseringens och atrofins planet. Genom hans verksamhet hejdas kroppsvätskornas, som blodet, lymfan, eller urinen, cirkulation eller passage, och genom detta stagnerade kvarhålls avfall istället för att elimineras. Således bildar de olikartade avlagringarna i kroppen, uppbyggandes skelettet, som är KONSTRUKTIVT, och förhärdandes pulsådrorna och ledfogningarna, som är DESTRUKTIVT. Saturnus styr gallblåsan, där han bildar de smärtsamma gallstenarna, och i kraft av hans exalteringsstyrka i Vågen kristalliserar han det grus och de stenar som förorsakar dem som har dessa förhårdningar sådant lidande. Genom kvarhållande av urinämnet förorsakar han den smärtsamma reumatism och gikt som ofta manifesteras i vanställda ledgångar som så ofta vanpryder och urståndsätter de därav lidande. Han behärskar den pneumogastriska nerven, och genom hans inskränkande verksamhet genom detta medium kan han i varje ögonblick sakta ned hjärtrörelsen, hämma matsmältningen, hålla tillbaka urinen och stolgången under de av honom genererade känslorna av fruktan och oro. Såleds har han makt att få varje kroppslig funktion att avstanna.

   Saturnus behärskar också tänderna och huden. Genom hans rörelse förruttnar tänderna, ledandes till undernäring, de synoviala membranen förhärdas, görandes ryggraden och lemmarna rigida; han gör huden seg allt eftersom åren går. Saturnus är hemma i Stenbocken, och genom hans reflexrörelse i Kräftan stör han de för matsmältningen nödvändiga sammandragningarna av muskulaturen i rörformiga organ; han förorsakar sedan antiperistalsis, eller kräkningsanfall. Hans allmänna aktiviteter i kroppen är destruktiva och tenderar att avsluta organismens liv.

   Saturnus skadar i allmänhet genom fall, blånader och förkylningar. Han predisponerar för kroniska och djupt liggande krämpor, och hans offer är svåra att nå eftersom han genomsyrar dem med fruktan, oro, och pessimism, så att de vägrar tro på möjligheten till en kur och inte kan förmås att anlägga en gladlynt syn på livet.

   Saturnus närvaro i horoskopets alla delar utgör en skada i sig själv, därför kan vi märka följande verkningar i de tolv tecknen, vare sig han är aspekterad av kvadraturer, oppositioner, trigoner eller sextiler, men naturligtvis är hans verkningar något ogynnsammare i ond aspekt.

SATURNUS I VÄDUREN ger en tendens till huvudvärk, förkylningar, katarr, dövhet, och frossbrytningar, cerebral anemi, dental förruttnelse, tandsten, svimningar, och, genom reflexrörelse i Vågen, rubbningar i njurarna.

SATURNUS I OXEN ger en tendens till flegma, difteri, strupkatarr, påssjuka, strypsjuka, förruttnelse av de undre tänderna, kvävning, och genom reflexrörelse i Skorpionen, förträngning, förstoppning och liknande rubbningar.

SATURNUS I TVILLINGARNA ger en tendens till reumatiska smärtor i skuldror och armar, bronkit, lungsot, astma, och, genom reflexrörelse i Skytten, ischias och höftsjukdomar.

SATURNUS I KRÄFTAN ger en tendens till pyorré, dyspepsi, magsår och -cancer, illamående med kväljningar och rapningar, skörbjugg, gulsot, gallstenar, blodbrist, och förträngning av matstrupen.

SATURNUS I LEJONET ger en tendens till krökning av ryggraden, muskulär oduglighet i hjärtat, svag rygg, arteriell skleros, och skleros i ryggmärgen.

SATURNUS I JUNGFRUN ger en tendens till försvagad peristal tarmverksamhet, minskad absorbering av chylus, hinder i ILEUM CAECUM och den tvärgående koliktarmen, blindtarmsinflammation.

SATURNUS I VÅGEN ger en tendens till oförmåga att samordna rörelser, njursten och -grus och -sand, kronisk njurinflammation, undertryckande av urin, undernäring, och, genom reflexrörelse i Väduren, huvudvärk, tandvärk, och andra krämpor i huvudet.

SATURNUS I SKORPIONEN ger en tendens till sterilitet, undertryckande av menstruationerna, förträngning, förstoppning, hemorrojder, och, genom reflexrörelse i Oxen, nasal katarr, heshet, flegma, och andra halsåkommor.

SATURNUS I SKYTTEN ger en tendens till blåmärken på höfter och lår, ischias, gikt, och höftsjukdom; genom reflexrörelse i Tvillingarna, bronkit, tuberkulos, och andra Tvillingåkommor.

SATURNUS I STENBOCKEN ger en tendens till ledgångsreumatism, eksem, ros, och andra hudsjukdomar, genom reflexrörelse i Kräftan, gulsot, gallstenar, och dyspepsi.

SATURNUS I VATTUMANNEN ger en tendens till svaga fotleder, lätt försträckta, och, genom reflexrörelse i Lejonet, krökning av ryggraden, skleros och andra skador på hjärtat, ryggen och pulsådrorna.

SATURNUS I FISKARNA ger en tendens till kalla fötter, reumatism och ömma knölar på foten i synnerhet i stortåområdet, också tuberkulos på grund av kalla och våta fötter, och, genom reflexrörelse i Jungfrun, vattusot.

   Levern är den jupiterska aktivitetens största centrum, där bildar han glykogen av den portala blodströmmens avfallsprodukter. Begärkroppens stora centrala strömvirvel finns också i levern, och när en extra ansträngning skall företas, utnyttjar Mars Jupiters glykogena förrådshus till bränsle. Också Saturnus är aktiv i levern, bildandes gallan, urinen, och urinsyran.

   Det är något svårt för den genomsnittlige studenten av avskilja och kombinera detta organs olikartade funktioner, men om vi kommer ihåg att Kräftan är Jupiters exalteringstecken och det motsatta tecknet Stenbocken är Saturnus hem och Mars exalteringstecken, kommer vi lättare att förstå att den store välgöraren, Jupiter, bemödar sig om att i levern lagra det för den kroppsliga aktiviteten så nödvändiga glykogenet. Detta sprider Mars, den motsatta exalterade härskaren, vårdslöst genom förbrukning av muskulär energi, och han uppviglas och understöds i sina destruktiva aktiviteter av Saturnus, som framställer galla och urin som han avsätter under muskelarbetet som urinsyra i kroppens olikartade delar där det manifesteras som gikt och reumatism. Saturnus gör också levern stel och förorsakar förstoppning.

   Jupiter behärskar binjurarna och den arteriella cirkulationen, följaktligen förorsakar hans skador bildandet av fettvävnad, sjukligt feta muskler, tumörer och morbida utväxter, förstoring av organ och överblivet socker och äggvita som i diabetes och besläktade sjukdomar. Blodförgiftning, hyperemi och slag har sin grund i skador på Jupiter.

   Följande verkningar kan märkas när Jupiter är skadad i de tolv tecknen.

JUPITER SKADAD I VÄDUREN ger en tendens till yrsel, cerebral kongestion, sömnighet, trombocytos, svimning, sårigt tandkött i överkäken, och, genom reflexrörelse i Vågen, diabetes och depression på grund av bristande adrenal sekretion.

JUPITER SKADAD I OXEN ger en tendens att äta glupskt, följaktligen följer blodfullhet och slag, revorm och karbunkel, också sårigt tandkött i mandibeln; genom reflexrörelse i Skorpionen, katarr i näsan och näsblod.

JUPITER SKADAD I TVILLINGARNA ger en tendens till pleurit, blodsjukdomar, blodträngning i lungorna, pulmonell apoplexi; genom reflexrörelse i Skytten, brutna ben, gikt och reumatism i höfter och lår.

JUPITER SKADAD I KRÄFTAN ger en tendens att äta glupskt, förorsakandes uttänjning av magen, dyspepsi, leverkrämpor, gulsot, och vattusot; genom reflexrörelse i Stenbocken, som styr huden, finnar och liknande hudutslag.

JUPITER SKADAD I LEJONET ger en tendens till slag och fetthjärta, klaffrörelsen är försvagad, cirkulationen trög emellanåt och vid andra tillfällen finns det hjärtklappning och febriga tillstånd, genom reflexrörelse i Vattumannen, svullna fotleder.

JUPITER SKADAD I JUNGFRUN ger en tendens till en förstorad lever, ofta sårig, och gulsot.

JUPITER SKADAD I VÅGEN ger en tendens till melankoli på grund av förminskad adrenal sekretion, renal abcess, diabetes, hudutslag på grund av trög verksamhet i njurarna; genom reflexrörelse i Väduren, blodträngning i hjärnan, koma och svindelanfall.

JUPITER SKADAD I SKORPIONEN ger en tendens till förstorad prostatakörtel, livmoderstumörer, uterin abscess, vattusot, hyperanemi, excessiv uraturi och stranguri; genom reflexrörelse i Oxen, slag och näsblod.

JUPITER SKADAD I SKYTTEN ger en tendens till reumatism och gikt; genom reflexrörelse i Tvillingarna, pulmonell apoplexi och skämt blod.

JUPITER SKADAD I STENBOCKEN ger en tendens till olikartade hudsjukdomar, och, genom reflexrörelse i Kräftan, matsmältningsrubbningar, vattusot, gulsot, och sjukligt fet lever.

JUPITER SKADAD I VATTUMANNEN ger en tendens till mjölksyra, svullna fotleder, och, genom reflexrörelse i Lejonet, slag och hjärtklappning.

JUPITER SKADAD I FISKARNA ger en tendens till svullna, transpirerande fötter, och, genom reflexrörelse i Jungfrun, abdominala tumörer, gulsot, och sjukliga tarmar.

   De forna egyptiska vise kallade Kräftan för själens sfär, och när den mystiska livets Sol går genom detta fuktiga, fruktbara lunariska tecken planteras den fysiska kroppens egos fröatom. Medan den embryonala kroppen växer omedvetet som en växt växer, passerar den mystiska livets Sol genom Lejonet, Jungfrun, och Vågen. I havandeskapets fjärde månad passerar den genom det andra av vattentecknen, Skorpionen. Då dör anden bort från sitt himmelska hem och inspärras i sitt jordiska häkte av Mars, som fastkedjar den med silversträngen och således föranleder livandet. Sedan går Solen vidare genom Skytten, Stenbocken, Vattumannen, och när efter att de nio månaderna har fullständigats den har passerat genom det sista av vattentecknen, Fiskarna, öppnas moderlivets dammluckor och egot sjösätts på livets hav under beskydd av det martialiska tecknet Väduren, där givaren av livet, Solen, är exalterad.

   Under havandeskapsperioden har Mars givit järn åt kroppen, i synnerhet i form av hemmaglobin, och med det första andetaget begynner oxideringen av denna substans att alstra den för livet och medvetandet så pass nödvändiga värmen. Denna funktion fortsätter allt igenom livet, och således ankommer på den martialiska strålen den viktiga uppgiften att utgöra ett tillägg till Solen i upprätthållandet av livsgnistan tills livets mystiska Sol har fullständigat sin cirkel och nått den plats där livandet ägde rum. Sedan ger Skorpionen kroppen dess dödsstick, Mars och hans vän Saturnus klipper av silversträngen, och den fria själen svingar sig i höjden som en örn in i empyrén sökandes de celesta sfärer som är dess sanna hem. Därför symboliseras Skorpionen både av en skorpion och en örn.

   På grund av hans mission som ett BITRÄDE åt Solen i livets underhållande, siktar Mars städse mot att rensa kroppen på ackumulering av orenhet och avfall så att livets eldar kan brinna klart, när, således, Jupiters och Venus glupska vanor har täppt till systemet, eller Saturnus hinderliga tendenser har förgiftat kroppen genom eliminerandets stockning, antänder Mars feberns och inflammationens eld för att bränna ut avskrädet och ge systemet nytt liv och energi. Således siktar många av Mars patogenetiska verkningar mot ett konstruktivt mål.

   Men Mars bistår inte endast den livgivande Solens, som är Vädurens exalterade härskares, vitala process; han är själv exalterad härskare över Stenbocken, där Saturnus, dödens planet, för spiran, och mellan dessa två tjuvar korsfästs Solen, Livets Herre, lider och dör, medan de delar hans fysiska klädnad. Saturnus roll i denna process har beskrivits i det ändamålsenliga kapitlet, och om Mars kan sägas att han genom sin vårdslöshet predisponerar för brännande, skållande, sår, eller kanonskott. Han behärskar könsorganen genom Skorpionen, och uttömmer vitaliteten och förorsakar rubbningar i könsorganen genom passionerade överdrifter, blödningar, bristningar i blodkärlen. Överdrivna menstruationer och hemorrojder visar hans aktiviteter i blodet; brock och smittsamma sjukdomar är också manifestationer av den martialiska strålen. Då Mars är en olycksbringare, utgör hans närvaro i varje tecken eller hus en skada i sig själv, oavsett hans aspekter, men naturligtvis är hans patogenetiska verkningar värre när han är aspekterad av kvadratur eller opposition än när han förstärks av sextil eller trigon.

   Hans verkningar i de tolv tecknen kan mera specifikt framställas som följer:

MARS I VÄDUREN ger en tendens till solsting, cerebrala blödningar eller blodträngning, inflammation i hjärnan, hjärnhinneinflammation och delirium, stickande smärtor i huvudet, sömnlöshet, och sår i huvudet; genom reflexrörelse i Vågen, inflammation i njurarna, renal blödning och renal calculi.

MARS I OXEN ger en tendens till påssjuka, förstorade eller inflammerade tonsiller, kvävning, adenoida vetetationer, difteri, polyper och näsblod, struma, inflammation i stämbanden; genom reflexrörelse i Skorpionen, överdrivet menstruationsflöde, het urin, veneriska öppna sår, förstoring av prostatakörteln och stranguri.

MARS I TVILLINGARNA ger en tendens till blodstörtning, lunginflammation, bronkit, hosta, sår eller frakturer på händer, armar, och nyckelben; genom reflexrörelse i Skytten, lårbensbrott, och ischias.

MARS I KRÄFTAN ger en tendens till mjölkfeber, inflammation, sårbildning och blödning i magen, dyspepsi.

MARS I LEJONET ger en tendens till muskulär reumatism i ryggen, överhettning av blodet, förstoring av hjärtat och hjärtklappning, smärta i hjärtat, kvävning och svimning (ANGINA PECTORIS), inflammation i hjärtsäcken.

MARS I JUNGFRUN ger en tendens till tyfus, inflammation i inälvorna, bukhinneinflammation, mask, diarré, kolera, och ventralt brock, blindtarmsinflammation.

MARS I VÅGEN ger en tendens till inflammation i njurarna, överflöd av urin, blödning i njurarna, och njurstenar; genom reflexrörelse i Väduren, hjärnhinneinflammation, solsting, smärtor i huvudet.

MARS I SKORPIONEN ger en tendens till överdrivna menstruationer, het urin, njurgrus, -sand, och -stenar, inflammation och sårbildning i ovarier och livmoder, också i vagina och urinrör, varikocele, förstoring av prostatakörteln, förträngning och stranguri, veneriska sår och hemorrojder; genom reflexrörelse i Oxen, inflammerade tonsiller eller stämband och näsblod.

MARS I SKYTTEN ger en tendens till fraktur eller vrickning av lårbenet, ischias, och sår på låren; genom reflexrörelse i Tvillingarna, lunginflammation, bronkit och hosta.

MARS I STENBOCKEN ger en tendens till karbunklar, ros, koppor, vattenkoppor, mässling, finnar, klåda och andra utbrytande och inflammatoriska hudutslag; genom reflexrörelse i Kräftan, dyspepsi och magsår.

MARS I VATTUMANNEN ger en tendens till åderbrock, fraktur på benet och blodförgiftning; genom reflexrörelse i Lejonet, hjärtförlamning, överhettat blod, svimning och hjärtklappning.

MARS I FISKARNA ger en tendens till vanställda fötter, eller olyckor drabbandes dem, liktornar, ömma knölar på foten i synnerhet i stortåområdet och transpirerande fötter; genom reflexrörelse i Jungfrun, ventralt brock, inflammation i inälvorna och diarré.

   Uranus behärskar etern som är det medium via vilket ljusstrålarna överförs, följaktligen har han ett betydande inflytande på ögonen och är ansvarig, när han skadar Solen eller Månen, för olikartade ögonsjukdomar, eller även blindhet. Detta är i synnerhet fallet när Solen eller Månen är placerad i Plejaderna (Oxen 29), eller Ascelli (Lejonet 6) eller Antares (Skytten 8).

   Moderna astrologer har ännu inte haft tid att tabellera Uranus fullständiga verkningar i alla tecknen, och vad gäller de patogenetiska verkningarna är ännu mindre känt, men han sägs vara exalterad i Skorpionen och vår egen erfarenhet tycks indikera att Uranus har ett mycket utpräglat ondskefullt inflytande på könet som behärskas av detta tecken, alstrandes ytterst djupt rotade veneriska sjukdomar. Genom reflexrörelse eller skada på planeterna i Oxen (behärskad av Venus) där det koordinerande handlingsorganet är beläget, alstrar han nyckfulla rörelser, såsom ses i danssjuka, förvridningar, spasmer, stelkramp, kramper, hicka och hysteri.

   Som härskare över etern och gaserna är han ansvarig för skada och chock genom elektricitet som färdas genom etern. Kväve, som gas, är basen i ett antal sammansättningar vars karakteristiska uraniska instabilitet gör dem högeligen explosiva, och Uranus är således ansvarig för sådana dödsfall och skador som inträffar för den sakens skull, i synnerhet om han är placerad i Åttonde Huset.

URANUS I OXEN ger en tendens till förminskad slemavsöndring och följande avvikande utväxt.

URANUS I TVILLINGARNA ger en tendens till spasmodisk astma, förkylningar, och en torr, hård hosta.

URANUS I KRÄFTAN ger en tendens till hicka, alstrad av diafragmans nyckfulla rörelse, också till en hård, torr maghosta och magkramp, gas och väderspänning.

URANUS I LEJONET ger en tendens till hjärtklappning, spasmodisk hjärtfunktion, spinal hjärnhinneinflammation och barnförlamning; genom reflexrörelse från Vattumannen är liknande verkningar nu iakttagbara.

URANUS I JUNGFRUN ger en tendens till väderspänning, och abdominala kramper.

URANUS I VÅGEN ger en tendens till intermittent njurfunktion, och veneriska hudutslag; genom reflexrörelse i Väduren, plötsliga och våldsamma huvudvärkar, stickande smärtor i huvudet, och hallucinationer.

URANUS I SKORPIONEN ger en tendens till missfall, aborter, och veneriska sjukdomar, och i Femte Huset förorsakar han smärtsam och svår barnsbörd, i allmänhet involverandes användandet av instrument och ofta är spädbarnet allvarligt eller dödligt sårat eller dödfött.

URANUS I STENBOCKEN arbetar vanligen genom reflexrörelse i Kräftan, men då barnen med denna position fortfarande är unga (detta skrevs ursprungligen 1918) är dess fullständiga verkningar ännu okända.

   Neptunus, Merkurius oktav, inverkar principiellt på nervsystemet (behärskat av Merkurius) och alstrar ibland utbrott av vild sinnesrörelse där personen inte är sig själv på grund av religiös eller annan retning. Vid andra tidpunkter alstrar han letargi, koma, katalepsi, trance eller medialitet, där de kroppsliga energierna ligger nere medan de psykiska krafterna är i ett tillstånd av hyperaktivitet. Han behärskar ryggradens kanal, som är fylld med eter under livet. (Det är sant att kirurger öppnar den och tappar upp en vätska, men de kan också tömma vätska från en ångpanna eftersom ångan kondenseras till vatten.) Denna lysande gas kallas RYGGRADSANDENS ELD av ockultister, och genom att sätta tallkottkörteln, också behärskad av Neptunus, i vibration alstras andlig syn, men det beror på dessa vibrationers hastighet och svängningstal vad personen ser. Genom bön, koncentration och meditation, kan ett extatiskt tillstånd alstras där han ser de celesta härskarorna, eller om en lägre hastighet av övernormal vibration alstras genom rusdrycker eller narkotika ser han demoniska skepnader som relateras av dem som lider av delirium, som har sin grund i Neptunus, i synnerhet i vattentecknet Fiskarna. Neptunus patogenetiska inflytande är ondast i Sjätte Huset (eller sjätte tecknet, Jungfrun) indikerandes sjukdom, eller i Tolfte Huset (eller tolfte tecknet, Fiskarna) som behärskar sorger, besvär och självfördärv. Om dessa två hus är intagna av Oxen och Skorpionen, tecknen behärskandes halsen och könsorganen, finns det ett abnormt och perverst passionerat begär som ger en tendens till självfördärv, och perversion av än värre natur. Sinnet, behärskat av Merkurius, Neptunus lägre oktav, sinnet är sjukligt i sitt grubblande på motbjudande ämnen, och föräldrar med barn havandes Neptunus i Sjätte eller Tolfte Huset kommer att göra rätt i att noga ge akt på dem, i synnerhet om Neptunus är i opposition till Uranus; det täcker ett antal av dem som nu, under 1918, når puberteten, ty Neptunus har gått genom det psykiska tecknet Kräftan medan Uranus var i det motsatta tecknet Stenbocken.

   Vi har funnit att Neptunus kvadratur Saturnus bringade mentala störningar, Neptunus konjunktion Mars i Väduren, kvadratur Uranus och Månen i Kräftan förorsakade tillfällig instabilitet av periodisk natur; Neptunus konjunktion Månen kvadratur Uranus förorsakade andekontroll. Vi har också sett många andra indikationer, men Neptunus fullständiga verkningar har ännu ej iakttagits systematiskt. Vi arbetar mot detta syftemål, emellertid, och hoppas att i framtida år vara i stånd att presentera en ganska fullständig tabellering.

DERAS ROLLER OCH HÄRSKARE

   Det är väl känt för den esoteriska astrologen att den mänskliga kroppen har en ofantlig evolutionsperiod bakom sig och att denna lysande organism är resultatet av en långsam process av gradvis uppbyggnad som fortfarande fortsätter och kommer att göra varje generation bättre än den föregående tills den i någon avlägsen framtid har nått ett stadium av fulländning om vilket vi inte ens kan drömma. Det förstås också av de djupare studenterna att förutom den fysiska kroppen människan har finare medel som ännu inte kan ses av den stora majoriteten mänskliga varelser, fastän alla inom sig har ett latent sjätte sinne varigenom de med tiden kommer att förnimma dessa själens finare beklädnader. Ockultister talar om dessa finare uttrycksmedel som DEN VITALA KROPPEN, gjord av eter, och BEGÄRKROPPEN, gjord av begärstoff, det material varifrån vi hämtar våra känslor och sinnesrörelser, och med det tillagda SINNETS BEKLÄDNAD och den fysiska kroppen fullständigar dessa vad som kan benämnas den personlighet som är den snart förbleknande delen tydligt avskild från den odödliga själen som använder dessa uttrycksmedel för sin form uttryck. Dessa finare uttrycksmedel intränger i den täta kroppen liksom luft genomtränger vatten och har särskild styrelse över vissa delar därav, eftersom den fysiska kroppen själv är en kristallisering av dessa finare uttrycksmedel på samma sätt och på samma princip som att en snigels mjuka vätskor gradvis kristalliseras till det fasta och flinthårda skal som det bär på sin rygg. För detta föredrags syfte kan vi i stort sett säga att de mjukare delarna av vår kropp som vi gemenligen kallar för kött kan uppdelas i två slag, körtlar och muskler. Den vitala kroppen påbörjades i Solperioden. Kristallisering från och med den tiden i det medlet har utvecklat vad vi nu kallar körtlar och till den dag som är idag är de och blodet de speciella manifestationer på den vitala kroppen inom det fysiska uttrycksmedlet, och därför kan körtlarna som helhet sägas vara under den livgivande Solens och den store välgörarens, Jupiters, härskarskap. Ty det är den vitala kroppens funktion att uppbygga och återställa musklernas goda fysiska kondition när de är spända och trötta av det arbete som pålagts dem av den rastlösa begärkropp som påbörjades i Månperioden. Musklerna behärskas därför av den vandrande Månen, som är änglarnas, Månperiodens mänsklighets, nuvarande observationsplats, och av den intensiva och turbulenta Mars, där de så kallade "Fallna Änglarna", Luciferandarna, dväljs; det vill säga som helhet, ty studenten måste noga lägga märke till att individuella körtlar och särskilda muskelgrupper dessutom är under andra planeters härskarskap. Det är som när vi säger att alla som bor inom Amerikas Förenta Stater är det landets medborgare, men några lyder under lagarna i Kalifornien, andra under dem i Maine.

   Vi känner till det hermetiska axiomet, "SOM DÄR UPPE, SÅ HÄR NERE", som är huvudnyckeln till alla mysterier, och liksom det på jorden, makrokosmos, finns en stor mängd oupptäckta platser, så finner vi också i mikrokosmos kropp olika länder som är en tillsluten bok för de vetenskapliga forskarna. Förnämst bland dem har varit en liten grupp av de så kallade "endokrina körtlarna", sju till antalet, nämligen:

   HYPOFYSEN, behärskad av Uranus.
   TALLKOTTKÖRTELN, behärskad av Neptunus.
   SKÖLDKÖRTELN, behärskad av Merkurius.
   THYMUSKÖRTELN, behärskad av Venus.
   MJÄLTEN, behärskad av Solen.
   BINJUREBARKEN OCH -MÄRGEN, behärskade av Jupiter.

   De rymmer ett stort och särskilt intresse för ockultister, och de kan i viss mening benämnas "de sju rosorna" på kroppens Kors, ty de är intimt förbundna med mänsklighetens ockulta utveckling. Fyra av dem, Thymuskörteln, Mjälten och Binjurebarken och -märgen är förbundna med personligheten. Hypofysen och tallkottkörteln står i ett särskilt växelförhållande till vår naturs andliga sida och Sköldkörteln bildar länken däremellan. Den astrologiska regeln över dessa sju körtlar är som följer:

   Mjälten är inkörsporten för de genom varje mänsklig varelse specialiserade solariska krafterna cirkulerandes genom kroppen som den vitala vätskan, utan vilken ingen varelse kan leva. Detta organ styrs därför av Solen. Binjurebarken och -märgen är under Jupiters, den stora välgörarens, härskarskap, och utövar en lugnande, stillande, lindrande verkan när Månens och Mars eller Saturnus känslomässiga aktiviteter har bringat balansen ur jämvikt. När Saturnus hinderliga band har uppväckt de melankoliska känslorna och lagt sin inskränkning på hjärtat, forslas Binjurebarkens och -märgens sekretioner av blodet till hjärtat och verkar som ett kraftigt stimulerande medel i dess ansträngning att upprätthålla cirkulationen, medan den Jovialiska optimismen kämpar mot de saturniska bekymren eller mot Mars impuls, som uppväcker begärkroppen till turbulenta känslor av vrede, lämnandes musklerna spända och skälvande, splittrandes systemets energi; då kommer Binjurebarkens och -märgens sekretioner till undsättning, frigörandes leverns glykogen i rikligare mått än vanligt för att ta itu med det nödläget tills jämnvikten åter har uppnåtts, och på liknande sätt under varje annan stress eller spänning. Det var kunskapen om detta ockulta faktum som manade de forntida astrologerna att placera njurarna under Vågens, Balansens, härskarskap, och i avsikt att undvika hopblandning av idéer kan vi säga att njurarna själva spelar en viktig roll i kroppens näringsprocess, varandes under Venus, Vågens dams, härskarskap, men Jupiter styr Binjurebarken och -märgen, vilka vi nu är särskilt inbegripna i.

   Både Venus och hennes högre oktav, Uranus, styr näringsprocessens och tillväxtens funktioner, men på olika vis och i olika syften. Därför behärskar Venus Thymuskörteln, som är länken mellan föräldrarna och barnet tills det senare har nått puberteten. Denna körtel är belägen omedelbart bakom sternum eller bröstbenet; den är störts i det antenatala livet och genom barndomen medan tillväxten är häftig och hastig. Under denna tid utför barnets vitala kropp sitt effektivaste arbete, ty barnet är då ej underkastat de av begärkroppen genererade passionerna och sinnesrörelserna efter att dessa föds vid eller omkring det fjortonde året. Men under tillväxtåren kan inte barnen tillverka de röda blodkropparna såsom den vuxne gör, ty den ofödda, oorganiserade begärkroppen fungerar inte då som en väg för de martialiska krafter som assimilerar hjärnan från födan och förvandlar den till hemmaglobin. För att kompensera för denna brist lagras i Thymuskörteln en från föräldrarna tappad andlig substans, som symboliseras av Venus, härskaren, och med denna av föräldrarna tillhandahållna substans är barnet i stånd att temporärt uppnå blodets alkemi tills dess begärkropp blir dynamiskt aktiv. Sedan förtvinar thymuskörteln och barnet tappar den nödvändiga martialiska styrkan från sin begärkropp. Från och med den tidpunkten, under normala betingelser, tar Uranus, Venus oktav, och hypofysens härskare, befälet över tillväxtens och assimileringens funktioner på följande sätt:

   Det är välkänt att alla ting, inklusive vår föda, från sig själva kontinuerligt utstrålar små partiklar som ger en förteckning över tinget varifrån de emanerar, inklusive des kvalitet. När vi således lyfter födan till vår mun inträder ett antal av dessa osynliga partiklar i näsan och förmedlar till oss genom luktorganens retning en kunskap om huruvida maten vi skall inta är passande för detta syfte eller ej, luktsinnet varnandes oss att förkasta en sådan föda som har en ohälsosam doft, etc. Men vid sidan av de partiklar som attraherar eller repellerar oss från föda genom sin inverkan på luktorganet genom luktsinnet, finns det andra som genomtränger det sphenoidala benet, faller på hypofysen och påbörjar den uraniska alkemi genom vilken en utsöndring bildas och injiceras in i blodet. Detta befrämjar assimilering genom den kemiska etern, således påverkandes kroppens normala tillväxt och välbefinnande genom livet. Ibland är detta uraniska inflytande från Hypofysen excentriskt och därför ansvarigt för underliga och abnorma tillväxter som alstrar de olyckliga undermänniskor vi tillfälligtvis möter.

   Men vid sidan om att vara ansvarig för de andliga impulser som genererar de förutnämnda fysiska manifestationerna av tillväxt, är Uranus, arbetandes genom Hypofysen, också ansvarig för de andliga faser av tillväxt som bistår den uppväckta människan i hans ansträngningar att genomtränga slöjan in de Osynliga Världarna. I detta arbete associeras den, emellertid, av Neptunus, Tallkottkörtelns härskare, och det kommer därför att vara nödvändigt, i avsikt att ordentligt belysa, att vi studerar funktionerna hos Sköldkörteln, behärskad av Merkurius, och Tallkottkörteln, som är under dominans av dess högre oktav, Neptunus, samtidigt.

   Att Sköldkörteln är under Merkurius, förnuftets planets, härskarskap, inses med lätthet när vi förstår den verkan som denna körtels degenerering har på sinnet, såsom visas i sjukdomarna Kretinism och Myxödem. Denna körtels utsöndringar är lika nödvändiga för sinnets ordentliga funktion som eter är för elektricitetens översändande, det vill säga, på det fysiska existensplanet där hjärnan förvandlar tanke till handling. Kontakt med och uttryck i de osynliga världarna beror på Tallkottkörtelns funktionella förmåga, som är allt igenom andlig till sin funktion, och behärskas därför av Merkurius oktav, Neptunus, andlighetens planet. Men Merkurius verkar i konjunktion med den av Uranus, visdomens planet, behärskade Hypofysen, såsom redan har uppgivits.

   Vetenskapsmän har förslösat mycken tid på spekulationer om naturen och funktionen hos dessa två små kroppar, Hypofysen och Tallkottkörteln, men utan nytta, och principiellt eftersom, som Mefistofeles så sarkastiskt säger till den unge mannen som vill studera vetenskap under Faust:

   "Den som känner och botar livliga
   Söker först att livsanden utdriva;
   Livlösa bitar finns sen i hans hand;
   Han saknar, tyvärr! LIVSANDARNAS BAND".

   Ingen kan rätt och riktigt iaktta de fysiologiska funktionerna hos något organ under sådana betingelser som existerar i laboratoriet, eller på operationsbordet, eller i dissektions- eller vivisektionsrummet. För att nå fram till en adekvat förståelse måste man nödvändigtvis se dessa organ utövandes sina psykologiska funktioner i DEN LEVANDE KROPPEN, och det kan endast göras med hjälp av den andliga synen. Det finns ett antal organ som antingen förtvinar eller utvecklas; de förra visar den bana vi redan färdats under vår förgångna evolution, de senare är vägvisare, indikerandes vår framtida utveckling. Men det finns ytterligare en annan klass av organ som varken förtvinar eller utvecklas; de är helt enkelt slumrande för närvarande. Fysiologer tror att Hypofysen och Tallkottkörteln förtvinar eftersom de finner dessa organ mer utvecklade i några av livets lägsta klasser, såsom maskar, men de har faktiskt fel i sina idéer; dessa organ är endast slumrande. Några har också misstänkt att Tallkottkörteln på något vis är förbunden med sinnet, eftersom den innehåller vissa kristaller efter döden, och kvantiteten var mycket lägre i dem som var mentalt defekta än i människor av normal mentalitet. Denna slutledning är riktig, men Siaren vet att de levandes ryggradskanal inte är fylld med FLUIDUM; att blodet inte är FLYTANDE, och att dessa organ inte har några KRISTALLER i sig när kroppen lever; dessa bedyranden görs med full kunskap om det faktum att blodet och ryggradens substans är flytande när de tappas ur den fysiska kroppen, levande eller död, och Hypofysens och Tallkottkörtelns innehåll FÖREFALLER kristalliska när hjärnan dissekeras; men skälet liknar det som förorsakar den från en ångpanna tappade ångan att kondenseras omedelbart på kontakt med atmosfären, och den från en smältares ugn tappade smälta metallen att kristalliseras omedelbart på avlägsnandet därifrån.

   Alla dessa substanser är rent andliga substanser när de är inuti kroppen, de är då eviga och substansen i Tallkottkörteln, när den ses av den andliga synen, framträder som LJUS. Vidare, när en Siare ser på en annans Tallkottkörtel som då också utövar sina andliga förmågor, är ljuset av en högst intensiv glans och av ett regnbågsskimmer till sin skönhet liknande men transcenderandes de Nordliga Ljusens underbaraste skådespel, NORRSKENET, författaren någonsin bevittnat, och han har sett dem många gånger. Det kan också sägas att detta organs funktion förefaller ha förändrats i den mänskliga utvecklingens lopp. Under de tidigare epokerna av vår vistelse på jorden, när människans kropp var ett stort, påsigt ting i vilket anden ännu inte hade inträtt, utan fanns där endast som en överskuggande närvaro, fanns det en öppning överst och Tallkottkörteln fanns inuti den; den var då ett orienteringsorgan, givandes ett lokalsinne. Allt eftersom den mänskliga kroppen kondenserades, blev den mindre och mindre i stånd att uthärda den intensiva hetta som rådde under den tiden och Tallkottkörteln varnade när kroppen fördes för nära en av de många kratrar och aktiva vulkaner som då bröt fram ur den tunna jordskorpan, således görandes anden i stånd att ledsaga den bort från dessa farliga platser. Det var ett organ för orientering som fungerade genom känsel, men känsel har sedan dess utbretts över hela kroppens hud, och detta är en indikation för ockultisten på att en dag hörsel- och synsinnet också på liknande sätt kommer att utbredas så att vi kommer att både se och höra med hela vår kropp och sålunda bli än mer sensitiva i dessa avseenden än vi är nu.

   Sedan dess har Tallkottkörteln och Hypofysen blivit temporärt slumrande för att göra människan glömsk av den osynliga världen medan han lär de av den materiella världen skänkta läxorna; men Hypofysen har manifesterat det uraniska inflytandet sporadiskt i abnorm fysisk tillväxt, alstrandes undermänniskor och monstrositeter av olikartade slag, medan Neptunus, också arbetandes abnormt genom Tallkottkörteln, har varit ansvarig för den abnorma andliga tillväxten hos medicinmän, häxor och medier för andekontroll. När de uppväcks till normala aktiviteter, kommer dessa två endokrina körtlar att öppna dörren till de inre världarna på ett sunt och säkert sätt, men under tiden sköter Sköldkörteln, behärskad av Merkurius, förnuftets planet, den för att ge hjärnan balans nödvändiga avsöndringen.

   I framtiden är de endokrina körtlarna ämnade att spela en framträdande roll; deras utveckling kommer att påskynda evolutionen storligen, ty deras verkningar är huvudsakligen mentala och andliga. Vi närmar oss nu Vattumannens Tidsålder; Solen börjar därför överföra detta teckens högeligen intellektuella vibrationer vilket förklarar de nu så gängse intuitionerna, förvarningarna och den telepatiska överföringen. I den slutliga analysen har dessa fenomen sin grund i Hypofysen, behärskad av Uranus, Vattumannens herre, och varje förbigående år kommer att göra dem mer manifesta.